Insändare till Kår-Puss

Här nedan publicerar vi en rad insändare som kommit in till redaktionen under åren.

Vill du också skriva en insändare till Kår-Puss? Skicka mail till redaktionen(at)medicinska.se 

Insändare nr.1 2003/04

Vad är skillnaden mellan doktorandtjänst och utbildningsbidrag, och vilket socialt skyddsnät har man som doktorand? /E.

Anställning som doktorand, s.k doktorandtjänst, är den tryggaste studiefinansieringsformen under forskarutbildningen. Då omfattas man av samma sociala förmåner som övriga anställda vid universitetet (dvs. avtalspension, arbetsskadeförsäkring samt ersättning vid sjukdom och föräldraledighet). Oftast börjar man sina forskarstudier med en annan finansieringsform, tex utbildningsbidrag, och övergår sedan till en anställning som doktorand. Utbildningsbidrag kan ges till den som antagits till en forskarutbildning. Det uppgår till 13 650 kr, är skattepliktig och varje fakultet bekostar detta genom fakultetsmedel. Oftast kombineras utbildningsbidrag med institutionstjänstgöring (tex undervisning). Man får då en assistentanställning (max 40 % av full arbetstid) och resterande del täcks av utbildningsbidraget. Utbildningsbidrag kan man ha i max två år och fem månader, sedan ska man, efter ansökan, erbjudas anställning som doktorand. Utbildningsbidraget får lämnas för längre tid än två år och fem månader, om det finns särskilda skäl, såsom tex föräldraledighet och sjukdom. Har man utbildningsbidrag så behåller man det alltså i händelse av sjukdom och föräldraledighet, och samtidigt så förlängs maxtiden som man får utbildningsbidraget med motsvarande tid. Vad gäller det sociala skyddsnätet i övrigt så berättigar utbildningsbidraget inte till samma förmåner som en doktorandanställning. Bidraget är pensionsgrundande men ger inte underlag för sjukpenning eller akassa. Har man däremot en assistentanställning om minst 20 % av full arberstid har man rätt till samma sociala avtalsförmåner som andra anställda. En doktorands studier kan också finansieras via stipendier. Stipendier ger inga sociala förmåner över huvud taget utan alla försäkringar måste ordnas på egen hand. Mer detaljerade information finns att också läsa på

www.doktorandhandboken.nu och
www.umu.se/medodont/utbildning/forskarutb/handbok/index.html

Daniel Öhlund,
Utbildningsbevakning
Forskarutbildning & grundutbildning

Insändare nr.2 2003/04

1) Har institutionen rätt att inte lämna ut min skrivna tentamen? Har jag som student endast rätt att se mitt resultat och alltså inte gå hem med tentamen i handen? Finns några regler angående hur snart man ska få resultatet på sin tentamen?

Provresultat är allmänna handlingar och inte sekretesskyddade (dvs. de är offentliga). En skrivning är allmän och offentlig handling sedan samtliga skrivningar rättats, och institutionen är skyldig att lämna ut en kopia
på begäran. Skrivningen får även lämnas ut till dig i original, eller gallras ut efter ett år. Själva provet (frågorna eller uppgifterna) är allmän och offentlig handling sedan provet genomförts. Du har alltså rätt att kräva att få din tentamen i original eller i kopia. Du skall normalt få besked om resultatet av prov/tentamina inom högst 15 arbetsdagar efter prov. Vid lärares sjukdom eller liknande omständigheter som kan orsaka förseningar skall institutionen försöka hitta andra lösningar. Muntlig eller skriftlig genomgång av prov/tentamina skall hållas efter ordinarie provtillfälle. Du har rätt att få veta varför prov/ tentamina har bedömts på ett visst sätt.

2) Hur fungerar reglerna angående omtentamen? När har jag rätt att tidigast få omtentamen? Hur många omtentamina har jag rätt till?/ Kalle.

Om du blivit underkänd vid prov har du rätt till förnyat prov (omtentamen) tidigast tio dagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats, och senast i anslutning till nästa termins början. För utbildningar med fastlagda tentamensperioder gäller särskilda regler som är angivna i utbildnings- och kursplan. Omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter din förstagångsregistrering på kursen. Eventuella begränsningar av antalet eximinationstillfällen måste vara motiverade och skall anges i kurs- och utbildningsplaner. Du skall dock alltid ha rätt att genomgå prov minst fem gånger på samma kurs eller moment. Om antalet examinationstillfällen begränsas i kursplan skall riktlinjer finnas om stödåtgärder för studenter somgenom denna begränsning riskerar att tvingas avbryta sin utbildning.

Stina Kallerhult
Utbildningsbevakare
kårstyrelsen
Jämställdhet/Likabehandling

Insändare nr.2 2004/05 

Hej!
Hur fungerar det egentligen när man blir sjuk som student? Jag har hört rykten om att jag ska anmäla till försäkringskassan att jag är sjuk även om jag bara är magsjuk en dag... kan det verkligen stämma? Skulle va fint med lite allmänt också om vad för slags ersättning man har rätt till. Jag har ingen koll alls på det där måste jag erkänna. Ha det fint! Hälsningar,Nina.

Hej Nina!
Vad kul att du skickade in en insändare! Jag ska försöka svara så gott det går. För det första så är ryktet du hört helt riktigt, egentligen ska du anmäla att du är sjuk till försäkringskassan från och med den första dagen. Du kan göra anmälan på försäkringskassans hemsida: www.fk.se. Vad du sedan har rätt till för ersättning beror på om du har arbetat innan du började studera, om du arbetar extra och om du har studiemedel eller inte. Om du har studiemedel kan du få studiemedel från CSN även om du är oförmögen att studera. Det som gäller då är dels att du har anmält dig till försäkringskassan så att de kan intyga för CSN att sjukperioden är riktig och dels så måste du vara så sjuk att du definitivt inte kan studera någonting. Om försäkringskassan till exempel anser att du skulle kunna studera på 50 % får du bara studiemedel för 50 %, dvs du får inget extra för de 50 % som du är sjuk. För att kunna få studiemedel från CSN när du är sjuk måste du också lämna in ett läkarintyg till försäkringskassan inom 14 dagar från det att du först anmälde att du var sjuk. Någonting som kan vara bra att veta är att det studiemedlet du får när du är sjuk inte räknas in i de 240 veckor som du maximalt får studiemedel, dvs du har möjlighet att få studiemedel i 240 veckor plus så många veckor som du är sjuk. Studiemedel räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst och därför kan du som har studiemedel inte få någon sjukpenning. Undantaget är om du har studiemedel och samtidigt arbetar extra. Det du arbetar extra räknas nämligen som sjukpenning-grundande inkomst och därmed kan du få ersättning för att du inte kan arbeta extra när du är sjuk. Anmäl att du arbetar extra samtidigt som du anmäler att du är sjuk till försäkrningskassan. Om du inte har studiemedel kan du få sjukpenning om du har arbetat minst ett år innan du började studera. Anmäl att du inte har studiemedel och att du har arbetat tidigare när du meddelar försäkringskassan att du är sjuk. Jag hoppas att jag har svarat på dina frågor N. Annars får du höra av dig igen eller gå in på försäkringskassans och CSN’s hemsida, där hittar du mer information.

Hälsningar,
Malin Lindhagen Persson,
Vice kårordförande

Insändare nr.4 2004/05

Hej!
Jag har en liten fråga som jag tänkte att ni kanske skulle kunna svara på. Det är nämligen så a tt jag ska åka hem lite tidigare nu till sommaren eftersom min brorsa tar studenten. Då skulle jag vilja skriva min sista tenta hemma. Jag kommer ifrån Göteborg så det finns ju universitet där med tentavakter och skrivsalar så jag tycker inte att det borde vara något problem. Det konstiga är att mitt program sa nej när jag frågade dom om jag fick skriva tentan i Göteborg. Får dom verkligen göra så? Ha det! /Mia

Hej Mia!
Tack för din fråga, jag ska försöka svara så gott det går. Tyvärr är det så att din instutition har rätt när de säger nej till att du ska få skriva din tenta hemma i Göteborg. Det är nämligen så att om man är antagen till en  kurs och det står att den går på en viss ort, i det här fallet Umeå, så ska kursen även tenteras på den orten. I regelsamlingen för grundutbildning (som nyligen uppdaterats) står det att man kan få göra tentan på annan ort om det finns särskilda skäl. Vad som är särskilda skäl prövas i varje enskilt fall men godkända skäl som jag har hört är till exempel om en nära anhörig är sjuk eller om ens flickvän ska föda barn dagarna
runt tentan så att man måste vara med henne. I regelsamlingen står det dock att villkoret för att man ska få skriva tentan på annan ort är att det ska kunna ske till en rimlig merkostnad för institutionen. Det gäller oavsett om det finns särskillda skäl eller inte. Det betyder att institutionen i princip kan neka en att skriva tentan på annan ort trots att man har särskilda skäl. Min uppfattning är att institutionerna så långt det är möjligt brukar försöka vara hjälpsamma och göra vad de kan för att man ska få skriva tentan på annan ort. Säger de nej är det oftast befogat och då måste man respektera det. Men fråga kan man alltid göra, glöm inte det! Hoppas jag har svarat någorlunda på din fråga, annars är det bara att höra av dig igen!

Hälsningar,
Malin Lindhagen Persson,
Vice kårordförande

Insändare nr.1 2006/07

Hej Kår-Puss
Jag är student på tandläkarprogrammet och läste, innan jag kom hit, lite kurser på andra orter varvid jag nu inte kommer att ha studiemedel under sista året. Är det inte konstigt att CSN bara har 12 terminers studiemedel utan möjlighet till dispens, särskilt om man går en lång yrkesutbildning som tandläkare eller läkare? Jag tycker att man bör se över detta system ordentligt och undrar vad ni från kårens sida gör för att driva denna fråga. /Peter

Visst är det märkligt och de medicinska studentkårerna i Sverige driver gemensamt denna fråga gentemot CSN för att få till undantagsregler för längre yrkesutbildningar. Det förekommer även andra orättvisor i systemet såsom antalet poäng man får släpa på en programutbildning jämfört med yrkesutbildning. Detta påtalar vi också och vi hoppas att en förändring snart sker.

MVH
Nicklas Fridberg
C.red Kår-Puss

Insändare nr.4 2006/07 

Hej Kår-Puss! I förra numret av tidningen (nr 3. 2006/2007) publicerades det en artikel om studentspexet där skribenten förknippade ordet sexism med någonting positivt. För mig är det märkligt att en studenttidning som drivs av medlemmarnas pengar, dvs. mina och dina pengar, går till att framhålla ett sådant ord. Jag skulle hemskt gärna vilja veta hur man tänker när man använder ordet i en sådan bemärkelse som positivt?

Svar från redaktionen
Vi har fått in anmärkningar från ett flertal medlemmar om just denna mening och vi förstår att vi trampat några på tårna. Detta var naturligtvis aldrig vår mening utan tanken med ordet var att på ett skämtsamt sätt hänvisa till hur spexet drev med könsrollerna, såväl kvinnor som män. Ordet har ju, trots allt, en tung historia där det står för kvinnoförtryck, någonting som vi helt tar avstånd ifrån. Vi i redaktionen jobbar ganska hårt med att få ut tidningen till er och vi har flera personer som korrekturläser tidningen innan den går i tryck. Tyvärr reagerade inte någon av dessa korrekturläsare på ordet varvid det publicerades. Vi är hemskt ledsna för det missförstånd som kan ha uppkommit och hoppas att ni inte sågar oss helt. Redaktionens dörrar står öppna för samtliga medlemmar och vill man vara med och skriva så är man mer än hjärtligt välkommen till oss. Vi håller hus på Kårhuset Villan och sammanträder oftast på onsdagar. Håll utkik i höst efter annonseringar!

MVH Nicklas Fridberg och Stina Lidén
redaktörer Kår-Puss